Det som avgörde vistelsen i huset

Hela skoldagen hade vart jättebra, med lektioner, kompisar, och crosscountry. 
April min hostmum, hade sagt dagen innan att det skulle va för dyrt att hämta mig från XC (crosscountryn) varje dag så jag tänkte va snäll och ta activitybussen hem. Och det gjorde jag också! Hade kul på bussen med mina flummkompisar, och när vi gick av på Penrose sttion så ringde jag April, trodde att hon skulle bli glad. Men neeej haha det blev hon INTE! 
Hon började skrika och gapa i telefonen och jag blev ledsen:(
När hon kom och plockade upp mig så skrek hon åt mig och jag började gråta för att jag var så frustrerad!
Hon ryckte båda mobilerna från mina händer och sa att jag inte fick gå på crosscountryn (XC) till mitt beteende var bättre:O!!
Jag fick inte ens messa familjen att de inte kunde nå mig!! Inte undra på att alla blev oroliga!
Jag bestämde 4 sure att jag SKULLE därifrån! 
Men det var svårt i början för att jag hade inga telefoner så jag kunde inte kontakta min rep, hem, eller NYC kontoret! Och April sa att hom kände lärarna i skolan (samtidigt som hon säger att de inte känner några wierd I know)!
Så jag vågade inte prata med några lärare eller nån vuxen för att jag trodde att de skulle prata med April.. Det var en tuff tid:S
Men sen så bestämde jag mig för att prata med Mrs Seaney, hon är the schoolconsuler på  skolan och min skolkontakt, och hon var riktigt bra att prata med.
Från och med det samtalet så började allt sakta men säkert gå åt det bättre hållet! :)

Kommentarer
Postat av: marräng

skönt att det bättre till sist! <3 psykmorsa ^^

2009-09-22 @ 13:35:31
URL: http://maariie.blogg.se/
Postat av: Lotta

vi borde sicka tensta på henne!

HAHA

skönt att de e bra nu emma:)

2009-09-22 @ 21:12:21
URL: http://charlottiish.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0